Jag kallade honom Slipsen

Vad händer med de gamla, de onyttiga, de utslitna och de ovilliga, i en värld som dyrkar perfektion och prestation?

Den tjugoårige Taguchi Hiro har de två senaste åren levt som hikikomori – instängd på sitt rum i föräldrarnas lägenhet i Tokyo, utan någon som helst kontakt med världen utanför. När han slutligen bestämmer sig för att bryta isoleringen och ge sig ut, tillbringar han dagarna på en parkbänk och noterar ovant allt som händer omkring honom.

En dag kommer en medelålders man och slår sig ner på bänken mittemot, och äter sin lunch. Varje dag dyker han upp, prydligt klädd i kostym och slips, alltid på samma bänk. Så, till slut, bryts tystnaden och en vänskap växer sakta fram. Endast för en främling vågar man avslöja sina innersta tankar och dunkla erfarenheter, sina sorger och drömmar – och tillsammans lyckas de hitta kraften för att börja om.

Jag kallade honom Slipsen är en gripande berättelse om ensamhet och att befinna sig utanför normen. Om oväntad vänskap och närhet. Milena Michiko Flašars parkbänk står i Japan, men kunde lika gärna ha varit placerad någonstans i västvärlden.

Översatt från tyskan av Anna Hörmander Plewka

»Mycket intressant Stilen är direkt och poetisk på ett lätt stiliserat sätt. Ett lärostycke om gemenskap trots allt, och tolerans?»
– Göteborgs Posten

»Trollbindande ända till sista ordet.»
– Kirkus Review